Urbana barn

Modern:
– Om man odlar sin egen sallad slipper man få den besprutad.
Barnet:
– Ö-örk! Men då får man kanindregel på den istället! Det är mycket äckligare.
Modern:
– Men ... Gift är ju farligt, det är inte kanindregel.
Barnet:
– Jo-o! Det är jätteäckligt. Gift vet man ju ändå vad det är. Men kanindregel ... Uääh!

Trasseltest

Har funderat en del på lämplig picknickmat vid datorn.
Är i första hand ute efter att kartlägga de typer av grönsakstrassel som a) smakmässigt kan motsvara men b) är betydligt mer omfångsrika än alfalfagroddar.
Jag vill ha mat stor nog för att landa på, inte hilla in sig i, tangenterna. Samtidigt som den inte får vara så tung att den börjar skriva. Inte heller får den blöta ner.
Undersökningsresultat:
1. Kikärtsgroddar (+Godast –Tillgängligheten)
2. Solrosgroddar (+Lättviktare –Ibland sitter skalet fortfarande kvar. Det medför viss parakitkänsla.)
3. Ärtskott (+Fluffiga o snygga –Lite väl trassliga)

Flashback

Idag dök det upp en kompis från förr. En sån där som jag träffade alltid. Varje dag. Jämt. Och sen bara – poff – så försvann hon. För att dyka upp nu, hundramiljarders år senare, och ha flyttat in typ nästgårds. Himla kul. Om vi kommer att ha något att säga varandra. Sånt vet man aldrig.

Husdjur

Just som jag hunnit bli av med tangentbords-Alf så flyttar det in en fågel i skorstenspipan. Eller en råtta. Fast jag tror det är en fågel.
Den låter ... skräpig. Som om den håller på och bygger bo. Hmm.

Sanningen

Härförleden var källaren full av sju lekande barn. Då och då utkristalliserade sig fragment av konversationer:

– Ööh! Nån har torkat snor på den här filten!
– Det var inte jag!
– Inte jag!
– Det var inte jag!
– Det var inte jag!
– Inte jag heller!
– Det var jag!
– ... !
– ... !
– ... !
– ... !
– ... Vi får lägga den i tvätten. ... MAAMMMMA!!!

När man är typ tre år tror man fortfarande att ärlighet varar längst.

Punkt

Klockan 16.12 den 5 april satte jag punkt.
Ett första utkast, men ändå, jag har nått till punkt i Yngveboken. Det trodde jag aldrig. Milde himmel. En tår i min ögonvrå. Nu väntar print, rödpenna, omskrivning, förkastande, förlåtande, rationellt tänkande och tidspress. I ett par omgångar till. Men ändå, jag har satt punkt ...

Alf

Alfalfagrodden har torkat och blivit mindre, tunnare. Från sin placering mellan D och X har den dessutom kravlat bort och lagt sig mellan V och B.
Jag har döpt den till Alf.